2 veckor...

Nu ska ni veta att denna blogg kommer nog handla mycket om hur mitt liv ser ut nu!
Kändes så underbart bra då jag skrivit om situationen att jag mådde bättre.. Därför kommer jag nog fortsätta skriva om just detta.. Hoppas ni orkar med att läsa... ;)

2 Veckor har gått sen han började på AA och det känns bättre.. Han känns lite som en bättre människa.. Men än ropar jag inte hej! Känns bra med handledaren han nu har.. Som verklgien går på djupet.. Han gräver fram ALLT! Så S får alltså gå igenom sitt problem ORDENTLIGT! Känns bra.. och han tycker det känns bra...

Jag hoppas att han klarar detta för han är ingen dåligt person.. Han hade ett beroende som jag nu har insett jag hade ett förhållande till.. det var inte HAN i sig utan hans beroende... För allt har ju styrts efter det.. :/
det känns faktiskt något bättre.. Och jag hoppas på det bättre... Mina barn älskar sin far.. och jag ja trots allt vi gått igenom så älskar jag han... Och känns som min kärlek kan bli större.. Men visst är jag hård och på min vakt.. För han ska INTE få såra mig en enda gång till... Nästa gång nått händer och jag grina mår dåligt.. Då går jag.. För SÅ mycket älskar jag mig själv och mina barn!! Vi pratar mera nu jag och S. Det känns bra...

Vi pratar om sånt vi ALDRIG pratat om tidigare.. Han är mer positiv till det mesta.. känns också bra.. Och han hjälper mig mera nu med... :)

Jag tackar för alla kommentarer jag fått!

Ekonomin kommer nog också se annorlunda ut.. Då en massa pengar gått till just SPRITEN för S... Nu blir det ju inge sådant.. :D Och det glädjer mig så enormt... Har länge velat att det skulle hända.... Och nu blev det så.. Känns nästan bra att det som hände hände.. Annars kanske inget hänt.. och vem vet hur länge till jag orkat...

Vill ge ett speciellt tack till svärmor som hjälper oss.. :) Fast du inte gjort mycket så uppskattar jag det lilla du gjort.. Och det du gör.. Du vet ju hur det är.. ;)

Känns bra att få skriva om det...

Och jag hoppas mina läsare har förståelse över allt..

TACK!
1 Mary-Anne:

skriven

Hej. Jag brukar inte gå in och läsa bloggar, men det "drog" i mig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni klarar detta. Vet att det kan vara tungt. Min far var alkoholist, med det förstår jag att du har haft det ganska tungt. Kram Mary-Anne

2 anna e:

skriven

De flesta av oss i närheten vet ju hur kämpigt det varit och jag hoppas innerligt att han ska bli fri sjukdomen. Vilket är en livslång sådan. Men som jag skrev på FB, viljan att bli frisk måste komma inifrån honom själv, inte för att någon annan kräver det eller för att det blir ett slags "yttre hot" från någon annan, för då kommer de aldrig att hålla. Man kan aldrig förändra en annan människa. Det viktiga nu är att DU mår bra och då mår barnen bra. Sen är det S.s uppgift att set till att hitta vägar till att bli fri från begäret och bli frisk.

Jag hoppas att allt löser sig till det högsta bästa och ibland kan det som verkar vara det svåraste här i livet vara den största välsignelse...

Varma kramar

3 Rebecka:

skriven

Hoppas det löser sig för er och att ni kommer på fötter igen. Sköt om er! Du är stark Lisa, fortsätt med de! <3

4 Marica:

skriven

Det heter ju: I medgång och motgång..... ;) Starkt av er att kämpa! :) Ett varmt lycka till till er!

Kommentera här: